Att elda

Även om vi i Sverige eldar mer än vi gjort på mycket längre är kunskaperna om vedeldning ändå ganska låga. Att elda är nämligen en smärre vetenskap, även med hjälpmedel som tändstickor och braständare.

Det finns två grundregler när det kommer till eldning: veden ska vara torr, och man kan bara öka storleken på vedbitarna successivt. Att lägga in en för stor vedbit för tidigt kan ta död på elden, och då får man börja om.

Men det finns även mycket annat som man bör känna till om man har kamin, öppen spis eller kakelugn i sin bostad. Det gäller inte minst om man hugger sin egen ved. Bäst är nämligen att avverka i början av året, i januari eller februari. Efter att ett träd har fällts bör det sågas upp i mindre bitar, som ska klyvas så snabbt som möjligt. Många köper en motorsåg, eftersom man med en sådan kan både fälla träd, såga upp och klyva veden.

Veden måste torka innan man kan elda med den, gärna i upp till två år. Veden torkar bäst i början av åren, då luftfuktigheten är låg; från juni och framåt ökar den. Det bästa är att torka veden under ett plåttak, men utan väggar. Veden bör inte täckas med presenning, eftersom det gör det svårare för fukten att avdunsta. Fukthalten i veden bör komma ned till under 20 % innan man eldar med den.

Bäst resultat när man eldar får man när man eldar med en blandning av löv- och barrträved. Det gäller framför allt när man eldar med ekved. Ek har ett högt energiinnehåll, men innehåller också mycket garvsyra. Syran kan skada den anordning i vilken man eldar, om koncentrationen blir för hög, och därför bör man blanda ut ekveden med annan ved.

En brasa genomgår fyra faser, där den första är upptändningsfasen. I denna fas kokar vattnet som finns i veden bor, och kolväten som tjära, som inte förbränns, lyfts upp med röken.

I nästa fas, eldfasen, brinner veden med en röd låga. Temperaturen i brasan är ungefär 400 grader. Den största delen av veden brinner dock inte upp, utan omvandlas till gas som brinner med en blåaktig låga. Detta kallas gasförbränning, och temperaturen är mellan 800 och 900 grader.

Slutligen ligger det glödande kolet kvar och knastrar. Temperaturen har sjunkit något, till 800 grader, och blåaktiga lågor dansar över kolet.

Vedpanna

Många väljer idag att värma upp sina hus med ved, på samma sätt som var vanligt förr. Tekniken har dock förändrats en del. En modern vedpanna med ackumulatortank har inte så mycket gemensamt med en gammaldags kakelugn. Precis som i en eldstad eller i en vedspis får man bäst effekt om man använder riktigt torr ved.

Vissa moderna pannor är dock utrustade med lambdasonder, som mäter syrehalten i röken och därmed gör det möjligt att reglera syretillförseln för att få en optimal förbränning. I en sådan går det att använda ved med lite högre fukthalt. Jämfört med en gammal vedpanna går det bara åt hälften så mycket ved.

Comments are closed, but trackbacks and pingbacks are open.